enmullvadsomheterpeter

Människor och aliens! Djur och odjur! Nu är det höstlov, sannerligen! Himla härligt och lägligt, jag höll nästan på att bli trött på skolan ju. Det går inte, det gör det inte. Wow, jag är verkligen på hippie-humör! Ni skulle sett det här inlägget innan, det stod ungefär "NI ÄR VACKRAST PÅ JORDEN, BÄST BÄST BÄST, ÄLSKA VARANDRA OCH TA HAND OM VARANN, ÄLSKAR EEEER" men sen insåg jag att det blev lite konstigt och skrev om hela inlägget. Jag blir så ibland. Det kan nästan bli lite för mycket liksom.

Igår var en jättefin dag. Jag fikade med min gudmor Karin som är här på besök från göteborg och hon är så himla tuff med sina fräknar och mörkröda hår och rutiga Doc Martens. Jag åt världens störstaste pajbit på kulturhuset och vi bestämde att jag ska ta tåget upp till götet nån gång på jullovet. Det ska bli jätte3vligt, jag är ju faktiskt född där, i göteborg. Ja, jag är lite smått mobbad för det, men ni dumma stockholmare är bara avundsjuka! Fast jag har ju liksom bott här i tio år av mina totala 13 här på jorden så äh ja. Sedan åt jag mumsmiddag med moster, promenerade med kompis, bestämde med Morgan att vi ska ses idag, bråkade lite med Moa men det gick jättebra sen, och petretade fjortisar. Asså awesome day, hey.


PUSS hälsar mullvaden, Andy Warhol & John Lennon.

---

Jag bläddrade igenom mina webcam-bilder och trilla av stolen (inte bokstavligt talat eftersom jag sitter på golvet...) när jag kom fram till den här. Så jäkla läskig. Vad är det för en min? Gör jag den ofta? Har jag verkligen monsterhänder som ser ut att väldigt gärna vilja erövra hela universum? Frågorna är många, svaren är få. Denna bild är för evigt ett mysterium.

Den här låten! Låten! Låten! Låten! Är bra! Bra! Bra! Bra! Första gången jag lyssnade på den så tyckte jag att den var typ väldigt boring. Andra gången dog jag. Och nu har jag lyssnat på den 24/7 (utan överdrift) i tre veckor ungefär. Men den är så fin. George Harrison = fin fisk.

Här hade jag långt hår och pratade med Majken i telefon. Nuförtiden har jag kort hår, och snackar med Majken på skype istället. (Och våra samtal är inte så deprimerade som det ser ut... Höm...).

Imorgon ska jag spela ekorre (!) inför en tredjedel av hela högstadiet. Jippie yay.

Klicka på den balla bilden för att komma till den balla låten, puss.-

Det känns som att jag har supermycket att göra den här helgen. fast det är nog egentligen mer saker jag vill göra. typ grädda pannkakor, köpa brallor och gå på Fotografiska. så det kanske inte gills.

min lillasyster ska på bröllopsfest och hon har ritat en väldigt fin teckning till paret och nu provar hon olika klänningar, en lila i siden, en blommig i bomull, och hon bestämde sig för den senare, bra val.-

Blöjunge, helt klart.


I första och andra klass var jag en mobbad unge, i 2:an & 3:an var jag kaxunge, i fjärde klass fjortisunge, i femman punkarunge, i 6:an förvirrad unge och i sjunde klass..? Jag vet inte. Jag vet inte vilken sorts unge jag är just nu. Det är jätteläskigt. Kanske har jag kommit in i den efterlängtade "Vem är jag?"-fasen som det står om i alla tonårsromaner.
Awesome.

(Imorgon är det den Internationella kramdagen. Förbered er på att bli ihjälkramade, alternativt gosade till döds, alternativt kvävda)

Detta var alltså i lördags, när John Lennon fyllde 70 år. Jag är muppen i blå tröja som sjunger falskast. HHAHAH shit.

(Idag hittade jag en smutsig gris i plast på vägen till skolan. "Oh, en turgris" tänkte jag.  Men det var en otursgris och tack vare den har min dag varit kass. Jag borde göra mig av med den, men mitt samvete won't let me. Den är säkert redan deprimerad, och så kommer liksom jag, en humörsvängig tonårsbrud och kastar ut den genom fönstret, pang bom ned på folkungagatan. Det går ju bara inte).

Att den här pricken fyller år kan ni knappast glömt bort eftersom jag tjatat om det i ungefär varje inlägg sedan jag startade den här bloggen. Jag & några underliga människor firade detta genom att sjunga/skrika/vråla/viska Give peace a chance i härliga målbrotts-stämmor. Ingen, INGEN, uppskattade detta bortsett från oss själva och, förhoppningsvis, John himself. De tyska turisterna i Gamla Stan glodde på ett väldigt ondskefullt vis, så himla obehagligt. Men sedan skingrades tåget (tåg och tåg... Vi var typ tio underliga människor) och vi började istället rita peace-tecken på varandras ansikten med en trasig kajal-penna och slå tamburinen i otakt på stackars Moas huvud (hej bulor!).

Sedan våldgästade vi Hildaiklassens inflyttningsfest. Rensade hennes kylskåp och stack, typ. På kvällen kollade vi som återstod av Beatles-tåget klockan 9 på kvällen (4 underliga människor) på film hos Morgan och spelade Bamse-spel. Det var sjukt coolt.

Nu är klockan kvart i ett på natten. Mitt kusinbarn och min lillasyster studsar runt till Black eyed peas. Och jag ba "DÖ!". Så jävla trött är jag. Men jag avslutar med att lägga upp 3 FINA John Lennon-låtar. Med grymma musikvideos också. Jag älskar trots allt den grabben, nej, gubben, så himla himla himla otroligt mycket. Han är min soulmate, på riktigt. Geni.

Just det.

Och vet ni vem som ska fira honom?

Just det.

Idag gick brandalarmet. På franskalektionen dessutom! Tyvärr hade jag redan lämnat in provet så jag slapp inte undan det som så många andra i min franska-grupp. Man ba bajs? Och på rasten hoppade jag i en vattenpöl. Med converse (<-- smart fast neee...). Och brallor med stora fickor. Så mobilen trilla ut. I vattnet. Och dog. Man ba bajs? Och nu missar jag 7LD's traditionella (okej, en mikrodel av 7LD, och det kan knappast kallas tradition än eftersom vi bara gjort det typ 5 gånger) filmkväll eftersom vi har SLÄKTINGAR FRÅN AMEEERIKAAAA på besök. Man ba bajs? Mm, gud gillar inte mig idag.

(Imorgon fyller världens finaste år. 70!)

Minns ni det här? Mm. My dream is coming true. På höstlovet reser jag och beatles-hysteriken (även kallad: pappa) till Liverpool och käkar Fish'n'Chips och andas Beatles-luft och lär oss Liverpooliska och köper Beatles-tshirts (det är verkligen dags nu fan!) och ÅåÅÅåÅåÅåÅåHhHhhH.
Vi ska bara vara där i några dagar men hallå! Jag har aldrig varit i Storbrittanien! Jag har aldrig varit i ett land där de flesta har engelska som modersmål! Jag kommer stamma som en... Som... Som Sam! Jag kommer stamma som Sam, för jag blir så himla dålig på engelska när jag talar med någon som är bättre än jag på det (inte för att det är så svårt att vara bättre än mig på engelska men ändå!). Så praktiskt att ha en amerikan som endast talar engelska som lärare då, ja verkligen. Men i alla fall. JAG SKA TILL LIVERPOOL, BEATLES HEMSTAD! ♥

Asså ärligt. Vad skulle jag göra utan Elin? Jag skulle vara en retarded loser utan henne. TACK ELIN FÖR ATT DU HJÄLPER DIN SOCIALT INKOMPETENTA VÄN MED HENNES PROBLEM! Du är bäst.

...

Asså. Jag har beslutsångest. Hela jävla tiden. Om. All. Ting.

Så himla konstigt, jag är egentligen en odrägligt bestämd och envis människa, men nu har jag kommit in i någon skum fas så jag kan inte bestämma mig för ett enda jävla skit längre. Att välja vilka skor (!!!!) jag ska ha på morgonen kan ta en halvtimme. Att välja vilken väg jag ska gå påväg till skolan är en hel fas i sig. Asså. Jag gillar det inte. Det går nog över, men tills dess får alla övriga maktlystna skitungar bestämma över mig.

TJA! Jag har nya strumpisbyxis, köpte dem för 79 spänn på Gina som tröst mot min onda mage som hindrar mig från att gå på demonstration mot SD idag. Jävla magjävel, gå o dö.

... Och hitills är detta mitt favoritstycke. För jag älskar Dumbledore, han är fin. Lite för gammal för min smak, tyvärr, men man kan ju vara vänner, liksom.