Poetry Slam i efterhand
Bloggade inte igår eftersom: våfflor, facerape, Kill Bill. 
Poetry Slam 2011. Typ nästan ungefär.
Så hur gick det? Tack bra tack. Jag och Karro skrev på lunchrasten en dikt om att göra bort sig på rim. Den var ganska dålig, men vi vägde upp det med att dansa dansen nedan på slutet. Haha gud, det var extremt kul, även om ljudet inte fungerade. Mina kompisar Morgan, Isak, Ivo, Love och Sam vann och det var så himla roligt. MEN min feministiska ådra dunkade ilsket åt att det var 28% av deltagarna som var killar, och 63% av vinnarna som var killar. Även om de såklart förtjänade det.
Det roligaste med det hela var att gå upp på scen. Asså usch, jag blir helt odräglig när så många kollar på mig, jag vet liksom inte var jag ska göra av all uppmärksamhet så jag mest står och flamsar och tycker jag är bäst på jorden. Och glömmer stackars Karro som står bredvid, haha.
Den här dansen dansade vi:
Mamma: Men hon Olga med orange tröja och page, är hon dansare?
Jag: Eh. Inte så vitt jag vet...
Mamma: Hon var så duktig bara, jag tyckte hon hade det i sig!
